Peace (eller Mvh 2)

Jag må bli upprörd över avslutningsfrasförkortningen "Mvh" ibland, för att jag tycker att det är för formellt och slött, men en ung person i min närhet blev upprörd över avslutningsfrasen "Peace" som en lite äldre tjej använt i ett blogginlägg:

"Inte skriver man väl 'peace' när man är över 40 år?" sa hon konspiratoriskt.

Det tycker jag däremot är hey-okey, och min reaktion var kanske inte den snällaste:

"Vänta bara tills du blir 43. Du kommer fortfarande att känna dig som 23 och kan bara inte förstå varför folk behandlar dig som en tant. Och tänk sen när man är 83 och känner likadant."

Hon blev lite chockad, tösebarnet.


Men det är lätt att vara efterklok, om man så säger.

Mvh

Oj, oj, oj... Jag fick mina fiskar varma, när jag påpekade för min boyfriend att man inte grattar någon på födelsedagen och avslutar med "Mvh". (Vilket han alltså hade gjort).

Han försökte ju bara vara trevlig, menade han.

Men själv kan jag bli förnärmad om någon avslutar sina mejl eller sms till mig med "Mvh". Och det inkluderar folk som jag har en jobbrelation med. Det känns som "talk to the hand" för mig. Och särskilt förkortningen.

Är det bara jag som tycker så? Vad säger Ribbing om det här, månne?