Tjejmilen 2009, söndagen den 30 augusti

Efter loppet, på bussen tillbaka från Gärdet, i det något glesare lämmeltåg av tjejer i sportkläder och mer eller mindre synlig nummerlapp, säger busschaffisen när han stämplar min biljett: "Det var värst vad mycket gamla tanter som var i farten i dag."

!!!

Ouch! Och karlsloken var själv ingen ungdom, precis.

Men när jag såg mig omkring förstod jag att han försökte vara rolig, för vi var bara unga, snygga tjejer i bussen. ;-) Och jag förstod även att han förmodligen inte hade upplevt fenomenet Tjejmilen förut.

Ju närmare start-/målområdet på Gärdet man kommer, desto tätare vimlar det av tjejer i löparkläder och -skor. Och på eftermiddagen efter loppet går vi alla stolta omkring med varsin guldmedalj. :-)

Tjejmilen 2009 var lika roligt som vanligt, och med bra väder - som vanligt. 26 000 löpare var anmälda, och 21 350 sprang loppet. Vann gjorde Isabellah Andersson med tiden 33:49 (!)

Min tid i år: 55:45, vilket jag är nöjd med, för knäet höll, och det kändes inte lika jobbigt som förra gången.

Förra året var nämligen min taktik att springa allt jag orkade redan från början och så länge jag orkade. Det är tvärtemot alla expertråd, som råder en att ta det lugnt i början för att sen öka. Men jag "persade" på 53:55. Och jag pajade knäet.

Inte i dag, men i morgon ska jag nog ut och springa igen.

Kuddar för hälen

"Tillståndet är för de allra flesta självläkande, och får ses som en överbelastningsskada som uppträder mitt i livet när fötterna inte klarar individens krav."

Tjusig formulering! Hmm...

Texten handlar om hälsporre, vilket jag har känning av. Eller faktiskt är det en hel lista. För när mina knäproblem utökades till knä- och multipla fotproblem (ont under ena hälen, och under trampdynorna vid stortårna) tog jag mig faktiskt för att gå och skaffa ortopediska fotinlägg.

Ortopedingenjören dömde givetvis ut mina skor - dåligt stöd och dålig stötdämpning. Nedsjunkna fotvalv och komprimerade fettkuddar i trampdynorna har lett till belastningsskador.

Som man bäddar får man ligga. Eller snarare: Ta hand om dina fotbäddar, så du kan gå.

Så nu knallar jag i joggingskorna, med inlägg, om jag går långt och använder Scholls Partyfeet-kuddar i vissa andra skor. (De ortopdiska inläggen är ju gigantiska). I högklackade skor använder jag kuddarna för de främre trampdynorna, och i platta skor kuddarna för hälen.

Ett tips!

Eller så ser man till att få ett fyllnadsmedel injicerat i trampdynorna, vilket t.ex. det här stället erbjuder: Pillows for feet.

Eller inte...