Barslig

Först efter två veckors norrlandsvistelse fick jag till stånd lite skidåkning. Antingen har det snöat för mycket, varit för kallt eller så har jag varit...indisponibel. (Har precis läst "The Secret" och försöker att bara tänka och tala i positiva termer).

Men igår tog jag mig äntligen ut i ett elljusspår för lite najs skidåkning, även om det var rätt kallt: - 18 grader.

Mamma och pappa:
- Nej, inte kan du åka nu! Det är alldeles för kallt!

Catarina, 12 år:
- Jo!! Nu SKA jag ut och åka skidor!!! Annars kommer det säkert inte att bli av alls! Ni är alltid så negativa!

Suck... Ska man aldrig sluta upp med att regrediera när man är med päronen? Det är pinigt, och man känner ju sig så barslig, men det bara kommer.

Men om man skulle ha barn - DÅ blir man väl ändå vuxen?

Observationer: julvistelse i Luleå

• Inte en enda spark har jag sett ännu, men ovanligt många cyklar, köld och snöyra till trots. Det är så oväntat för mig att jag redan hållit på att bli påcyklad två gånger.

• Morgontidningen Norrbottens-Kurirens kultur- och sportbilaga har haft likadan förstasida i flera dagar nu: människor som hoppar efter en orange boll. Tror jag. Alla sportbilder ser likadana ut i mina ögon.

• Julkonserterna här är inte att jämföra i maffighet med dem i Stockholm. Åtminstone inte uppsättningen av Juloratoriet i Gammelstads kyrka som jag var på. Synd, för den mäktiga stämningen infinner sig inte riktigt då.
  
  

Lite julpyssel: rebus

- e +

- k +

- st +

+
- ver + T ++

- band +

- el ?

Till tomten

Min julklappsönskelista, förutom så klart fred på jorden, slut på miljöförstöring och lidande för allt levande...

Träningsgrejor:

Dubbskor

Långärmad träningströja med krage

Löpartajts

Löparjacka som går över arslet

Träningssockar

Flera långa träningstoppar

Terminskort på badhuset

Inredning:

Ny soffa

Nytt skrivbord

Ny säng... Nytt allt, faktiskt.

Och en diskmaskin.

Helst nytt boende.

Kläder och accessoarer

Stövletter

Tajtsbyxor

Fin blus

Trikåklänning

Fina smycken

Fin väska

Resväska man drar

Upplevelser

Resa
Spa-behandling

God middag

Teater

Fast egentligen, egentligen behöver jag ju inte ett skit!

Kulturkrock?

Pappa:

- Ska vi slå av värmen i dag mellan kl. 16 och 18?

Mamma:

- Nej! Är du inte klok?!

Jag:

- Varför det? Är det Earth Hour?

Pappa:

- Nej, men elen är så dyr då.

Mor vet bäst (2)

När jag är på vinterbesök hos päronen släpper inte mamma ut mig utan flera lager kläder, sockar och vantar, en übervarm mössa och femtioelva reflexer.

Men nu släppte hon faktiskt ut mig med bara tjugoelva reflexer. För jag fick nämligen även en blinkande lampa på mig. En sån som hundar brukar ha på halsbandet.

Gissa om jag kände mig som ett ufo.

Vinter

Det är eftermiddag. På gårdar och i husen syns tända adventsstjärnor och juleljus, som lysande punktmarkeringar i mörkret. Det värmer.

Lyfter man blicken blinkar stjärnor utspridda över hela den svarta himlen. Det är upplyftande.

För varje steg kan örat och ögat njuta av renheten i snöns knarrande och snökristallerna som gnistrar till.

Jag är påpälsad och fryser inte, men det biter härligt i kinderna. Det är minus 21 grader.

Det är vinter.

Vinglig som en...?

Ja, vad säger man?

"Rund under fötterna"...? Nej.

Jag googlar:

"Vinglig som en trebent stol."
"Vinglig som en drucken." (Så klart).
"Vinglig som en överkokt spaghetti."
"Vinglig som en älgtjur full på övermogna äpplen."
"Ranglig som en full giraff på rökheroin."

Mitt förslag: ´

Vinglig som en j-a amaryllis!

Varje år är det samma visa - den skjuter i höjden, börjar blomma och välter X antal gånger.

I år var det extra roligt: Jag hade ett flyg att passa och hade lite brådis.

SCHABRAAAK!

Jajamän. Andra gången, men denna gång välter blomman ner på golvet, och blöt jord sprättar över halva kökets golv, väggar och möbler.

Jag säger bara det: Vinglig som en j-a amaryllis.

Spargris i stället för julskinka

Julens bästa spartips?

Apropå att bada bastu...

...så verkar folk här i södra Sverige inte veta hur man gör.

Om jag sitter i bastun, (på översta laven så klart), och det kommer in nån, så sätter sig denna ofrånkomligen på andra sidan och längst ner.

Folk här verkar tro att man även i bastun ska sätta sig så långt ifrån varandra som möjligt, som på bussen eller i tunnelbanan. Men man ska ju så klart sätta sig högst upp, där det är som varmast! Och gärna kasta lite vatten på stenarna också, men det är ju bara att glömma här.

Tjuvlyssnat i bastun

Det är sällan nån annan än jag som bastar på gymmet, men i söndags var vi hela fyra personer i bastun samtidigt: en asiatisk tjej i baddräkt(!), och efter en stund ytterligare två damer som kanske var i 50-årsåldern.

De två sistnämnda förde en väldigt intressant konversation som jag ville stanna och lyssna på, men till sist var det inte skönt längre att sitta kvar i bastun.

Dock fick jag ut något väldigt tänkvärt av deras samtal. De hade nämligen varit på en återträff för deras gamla gymnasieklass och diskuterade hur olika folk hade åldrats:

- En del bara pratade på om sig själva och liksom rabblade upp allt som de har gjort, som om de läste upp sitt CV.

- Ja. Och jag fick stå och lyssna på nån som bara pratade om fotboll hela tiden. Tror han verkligen att alla gillar fotboll? Jag avskyr fotboll!

- Det var så intressant att se vilka som har åldrats med behag. Och då menar jag inte utseendemässigt. En del har liksom förädlats med åldern, medan andra bara har blivit mer insnöade, i sig själva.

Hmm...

Schysst jul

Jag besökte Den rättvisa julmarknaden i ABF-huset i dag, med planer - eller mer aningar, egentligen - att jag skulle shoppa lite julklappar. För hur kan man stå emot kombinationen marknad, hantverk, ekologiskt och rättvisemärkt?

Och det gick ju inte heller, för när man får information om vilka grupper av behövande som pengarna går till, samtidigt som man står och tittar på vad de har tillverkat, är det inte så mycket att diskutera. Det är bara att fundera över VAD man ska välja att köpa.

Men faktiskt så hittade jag många fina, billiga julklappar, och lärde mig nytt om diverse hjälporganisationer och försäljare av fair trade-produkter som jag inte visste fanns, och hur de jobbar.

Det är bara det att jag köpte så fina saker att jag kanske behåller dem själv i stället. Så givmild är jag.

Men förbannelse att jag missade vegomässan igen!

http://www.emosa.se/

http://www.sallyann.se/

http://www.gambiagrupperna.org/

http://www.casacanela.se/

Mina favvoskor på Mrs H

Men inte från min bästa sida!

Alla vi skulle göra en videosnutt om våra favoritskor i butiken. Jag var tredje person ut, och de andra filmerna hade visst blivit lite mörka, så jag instruerades att ställa mig ljust.

Resultatet: Belysningen är perfekt för att framhäva min skrynkliga panna, och få mig att se äldre ut.

Så nästa person som skulle filmas ställde sig givetvis i skuggan igen. Och där ska jag också stå, från och med nu.

Oj!

Vad många fina adventsljusstakar jag snubblade över.

Gissa vilken som är min.

Äsch, det är nog rätt uppenbart.

Första advent

Lågan flammar plötsligt upp när tändstickan börjar brinna. "Eldens mirakel", tänker Ella, och tänder med darrande hand det första ljuset i adventsljusstaken.

Den gamla mässingsljusstaken är fylld med gammal mossa, som smulas sönder allt mer för varje år. Under ligger en duk, broderad med rödbröstade domherrar varvat med röda julstjärnor. Det är det enda julpyntet i det gamla torpet, förutom elljusstaken i vardagsrummet. "Det är så mysigt och välkomnande att se den tänd i fönstret när man kommer körande i mörka skogen", hade hemsamariten Lena sagt i fjol. Men det var inte bara för hemsamariternas skull som hon hade letat sig halvt fördärvad efter den förbaskade staken. Julen har hon alltid tyckt om. Advent, luciatåg, alla ljus som lyser upp vintermörkret och den värme som följer med jultiden.

Klockan är fyra på eftermiddagen. Ella sitter vid köksbordet och begrundar det tända stearinljuset och tänker att hon måste tända lite lampor, för det har hunnit bli mörkt. Utomhus är det nästan helsvart, och trädens skuggor ändå svartare.

Plötsligt flämtar lågan till, som av ett vinddrag...

Otvättat hår

Jag fick inte håret tvättat i går heller. Planen var att spinna, gå på core och sen passa på att sitta med hårbalsam i bastun.

I stället drog jag till NK och fikade med polarna Anneli och Ann-Britt som var på besök i stan. För när jag stod med träningsväskan i handen på väg till gymmet och de ringde var valet enkelt.

Jag är jätteglad att de hade tid att träffas! Och vad gör väl lite skitigt hår när man kan passa på att träffa vänner?

Tio saker om mig

Nu har "kedjebreven" nått bloggvärlden:

Jag har fått en "award" som lyder I think you are an awesome girl!" från gulliga Ingmarie.

Tack!

Själva utmaningen består i att jag dels ska berätta tio saker om mig själv och dels skicka vidare awarden till tre andra tjejer.

Jag är väldigt nyfiken på folk, men är inte jätteaktiv i bloggosfären. Det är inte så många bloggar jag följer, och inte så många personliga bloggar. Men jag utmanar Anneli N.
Det skulle vara kul att se vad du skriver!

Nu är ju inte den här bloggen särskilt personlig heller, men här är i alla fall tio saker om mig:

1. Jag är längre än jag ser ut. (178 cm).

2. Det lustigaste jobbet jag har haft är att pynta julgranar till varuhus. (I USA).

3. När jag bodde i New York råkade jag hamna i en skottlossning.

4. Jag klarar inte av att se program som handlar om djur, för jag blir alltid lipfärdig.

5. Funderar på att skaffa hund, men egentligen är jag nog en kattperson. (Har delad vårdnad om Amanda och Isak-Petter).

6. Har alltid varit fascinerad av rymden. När jag var liten bara väntade jag på att bli bortförd av aliens.

7. Har många intressen, men kan inte påstå att jag brinner för något särskilt. Tyvvärr.

8. Jag är en bra lyssnare.

9. Eftersom jag vill tro att det finns någon sorts rättvisa tror jag på karma och reinkarnation.

10. Min boyfriend är inte särskilt förtjust i att jag bloggar.

Akrylmålningskursen, då?

Hur går det på den?

Jo, vi är, som det brukar vara på målarkurser, bara damer, men jag är faktiskt inte yngst.

Fröken använder nästan alltid min målning för att ge exempel när hon ska visa nåt, vilket känns lite oroande. Men det är nog för att jag målar så stort, och allting blir så tydligt då.

Det är lite speciellt att måla med akryl, för det torkar så fort och är täckande. Men det är kul!

Den rena, den kyska

Det är vad det ursprungligen grekiska namnet Katarina tydligen betyder.

Min namnsdag blev faktiskt ihågkommen av några stycken, vilket påminde min boyfriend. Han var godissugen och utnyttjade glatt tillfället till att köpa några läckra chokladpraliner från Pralinhuset på Drottninggatan.

Namnsdagsfirande är inte vanligt bland andra länder.

De första namnlängderna var listor på helgon och martyrer, och hur de skulle firas. De tidigaste exemplen på namndagsfirande i Sverige är från 1600-talet, inom de högre stånden. Kyrkan främjade hellre firande av namnsdagar än födelsedagar, vilket ansågs hedniskt.

Den första enhetliga, officiella namnlängden gavs ut 1749 av Kungliga Vetenskapsakademien, som hade fått ensamrätt på almanackor två år tidigare. Flera profana namn tillkom, först från kungahuset.

Nuvarande namnlängd från 2001 är utformad av Svenska Akademinen och ska gälla i 15 år, till nästa genomgång. (Uppgifterna är från Wikipedia).

Även Katja har namnsdag i dag. Grattis!

Dekontaminering

Det har hänt igen: Pälsängerpanik. Fast det var en pälsänger i soffan hemma hos min boyfriend den här gången.

Gemensam nämnare är att vi bägge gånger hade haft polare på besök, som suttit i soffan. Så vi misstänker starkt att renhållningshjonen, (deras plats i den ekologiska kedjan enligt Anticimex), har följt med i kompisars kläder.

Vad göra?

Plocka fram galonkläderna och köra med dekontaminering nästa gång?

Manliga rakhyvlar

Den här rabattchecken var så skojig att jag var tvungen att plocka med mig den från affären.

Jag undrar: är rakhyvlarna av hankön, eller bara väldigt macho?

Är det bara jag?

En reklam som går på tv nu, för schampot Head & Shoulders:

En smart, cool kille använder sitt hår som vapen i jakten på kvinns - olika frisyrer för olika typer av villebråd. (Den svenska versionen är förkortad).

Reklamfilmen avslutar med den busige killens personliga favorit "morgonrufs", när han ligger i sängen med en snygg tjej bredvid sig.

"Morgonrufs"... Är det bara jag, eller menar de egentligen "kn---rufs"?

Bra film:

"District 9"

Strandsatta utomjordingar bor under eländiga förhållanden i kåkstäder i Sydafrika. En film om människors ondska och girighet.

Den var faktiskt lite jobbig att se, för trots att filmen innehåller vissa skratt så sitter man med en klump i magen hela tiden, inte bara för att den är spännande. Och man tänker: "Är människor verkligen så här hemska?"

Filmen må handla om aliens, men känns smärtsamt realistisk och aktuell.

Apropå byxor...

Jag funderar starkt på att skaffa särskilda löparkläder.

För frågan är:

Se ut som en tönt i mina gamla, pösiga träningskläder när jag springer.

Eller:

Känna mig som en tönt i löpartajts och kort j-a jacka?!

Norrland i stan

Favvoplagget har på sista tiden varit mina överdragsbyxor(!) Jomänvisst...
De som jag har på mig på vintern uppe i Norrland. För även om jag skulle få plats med långkalsonger under mina jeans, så skulle man ändå frysa. Alltså drar man på sig överdragsbyxor.

Jag "återupptäckte" dem när jag började dra dem över träningskläderna när jag skulle gå till gymmet. Och de är ju så grymt bekväma att jag bara fortsatte använda dem.

Precis som i Norrland.

(Jag intalar mig att det är för att jag ser så sportig ut som folk stirrar).

Och bara för nån dag sen kom en epa-traktor körande när jag skulle korsa Vanadisvägen.

What the?! Är jag i Övertorneå, eller?!

(En epa-traktor, eller A-traktor, är en kapad bil med spärrade växlar. Populär bland uttråkade ungdomar som vill känna sig vuxna, då den får köras redan vid 16 års ålder.)

Vattensäng

Här ligger jag och min bf och flyter i havet framför hotellet i Illetes, en bit väster om Palma. (Har äntligen fått lite bilder från Mallis.)

Jag lånade hans simglasögon och fick en smärre chock när jag tittade under vattnet - det vimlade av fiskar ÖVERALLT! Och de nyfikna rackarna är närgångna också.

Åh, vad jag längtar efter att få dyka!

Pillermåltidsfantasier

Ibland känns det jobbigt att laga mat och äta, men den här peston går jättesnabbt att göra och är supergod:

För två matglada personer.

Mixa cirka sex stora soltorkade tomater, ungefär lika många valnötter, några kuber parmesan, 3 klyftor vitlök och en hel röd chili. Droppa i olivolja så mycket som behövs för att få en krämig konsistens.

Till pasta.

Minns ni den här?

Jag blev påverkad av nån reklam på tv och var tvungen att kolla på den igen.

Pigga partypinglor

Bilderna har syrran tagit. Jag citerar:

More drinks to da people!

Bra musik!

Damian Marley - det enda jag har lyssnat på i några dagar nu.



Musik man blir glad av, i hela kroppen!



Japp, "Bobban" är hans pappa.

Bägge låtar är från albumet "Welcome to Jamrock" från 2005.

Bjuda på fest

Därför ångrar jag mig alltid:

Man skickar ut inbjudan, och av dem som svarar kan inte hälften.

Dagen är inne för partajet, och det är bara att invänta mejl, sms eller telefonsamtal (eller all of the above, som i går) från folk som bangar. (Kanske var det inte så smart med fest i influensatider.)

En no-show hade vi i går också, och DET är faktiskt första gången. Kan vara en ålders-senilitets-lathetsgrej??

Det är lätt att bli nedslagen, men det är så klart bara att gilla läget, för det är ju så det är.


Därför ångrar jag mig aldrig:

För till syvende och sist blir det alltid kul ändå med dem som lyckas komma – partyeliten i kompiskretsen! Vi blev nio stycken.

Kanske lägger upp lite bilder på pigga partypinglor sen.

Ovan bardisk(bänken), eller vårt laboratorium i skapandet av bakteriedödande och vitaminrika drinkar för att bekämpa influensan:

God drink: Lika delar mandarinvodka och mosad kiwi. Fyll på med mousserande vin och smaksätt med sockerlag.

Quod Erat Demonstrandum

Pås-problem

Någonting bra med skräcken för baconsnuvan är att folk äntligen lär sig lite bacillvett: Som att inte nysa och hosta rakt ut i en fullsatt buss eller tunnelbanevagn, utan att göra det i armvecket, som att tvätta, och helst "sprita", händerna ofta och som att inte hålla på och pilla sig ögonen och näsan och sen på annat.

Men ett problem som jag har haft är öppning av plastpåsar i affären: Hur fasen får man upp de rackarna utan att slicka sig på fingret? Det har varit upprörda insändare i tidningarna där man klagar på folk som slickar sig på fingrarna när de ska öppna påsar, och jag erkänner - jag är en av de skyldiga.

Jag har försökt skrynkla till dem, för att få en öppning att jobba vidare på, men det funkar inget vidare - jag får panik och fingret får ändå en liten slick.

Men nu har jag fått lösningen: Man andas på "öppningsfingrarna" tumme och pekfinger, som då blir lätt fuktiga av imma. Det funkar faktiskt!


Världsfreden nästa!

Vad tyckte jag om Halmstad?

(Första visiten i min boyfriends hemstad?)

Platt.

Att cykla Prins Bertils stig längs med vattnet till Tylösand var höjdpunkten.

Vädret var perfekt - vindstilla och inte särskilt kallt. De skiftande molnen på himlen borgade för vackert ljus och vidunderliga färger, (vilket inte riktigt framkommer på fotot).

Och Tylösand må vara packat till sista kvadratdecimetern på sommaren, men nu var det underbart öde:

På Per Gessles Hotel Tylösand beskådade vi alla hans guldskivor och -kassetter(!), samt även hans refuseringsbrev från diverse skivbolag. Nice touch!

Där finns även en massa nutidskonst att beundra, och köpa om man känner för det, av skandinaviska och internationella konstnärer. Men det var inte särskilt mycket som föll mig i smaken. Och D Y R T var det.

Dock hade två ställen som jag sett fram emot att besöka stängt: Tropikcentrum, med exotiska djur, och Ostboden, med ljuvliga ostar till fantastiska priser och världens coolaste tant som ägare. Trots ringlande kö kunde hon bara gå därifrån och rasta hundarna i en halvtimme.

Men jag fick se maneter, två sjöstjärnor, ejdrar och en massa annat, så jag är nöjd!

När man har tråkigt...

...kan man anmäla sig till en kurs. Och/eller bjuda på fest.

Så nu börjar jag en kurs i akrylmålning på torsdag och ska ha tjejfest i helgen.

Jag påminde min boyfriend om festen:

- Så då ska du laga en massa god mat?

-Nä! fnyste jag. - Vi ska bara supa.

Det tyckte han var jätteroligt. Men jag menade förstås: "dricka goda drinkar".

(Om jag har missat att bjuda någon som vill komma, är det bara att höra av sig!)

En dag i Köpenhamn (i fredags)

Mätt och belåten efter lunch på Wagamama, Tietgensgade 20 vid Tivoli, med fräsch asiatisk mat. Det är en restaurangkedja som finns över hela världen, som jag tidigare har besökt i London och Dublin.

Vettskrämd och illa till mods på Pusher Street i Christiania, fristaden för "alternativa livsstilar", och enligt Wikipedia Köpenhamns näst största turistattraktion. Det var långt ifrån den gröna stugidyllen som jag förväntade mig efter att ha sett bilderna i turistbroschyren. Huvva! Det är verkligen en parallell verklighet, med en helt annan stämning. Jag trodde att det var stenar och kristaller som de sålde från vissa stånd. Det var det inte.

Kanske var det så mycket folk där för att det var fredag. Det bara vällde in hålögda och luggslitna människor, och mest ungdomar. De hade väl slutat skolan för dagen.

Hundarna som sprang lösa verkade däremot må väldigt bra - lugna och fina, småhundar som stora kamphundar med nithalsband, vars snaggade, huvjackeklädda ägare stod och skakade hand med varandra. Stora skyltar överallt med överkryssade kameror.

Jag ville ändå ta en kaffe för att kunna stå och glo ett tag på det fascinerande skådespelet, även om de flesta med kaffemuggar hade en öl- eller vinflaska i andra handen, men min boyfriend vägrade.

Först flera kvarter därifrån, när folkströmmen mot Christiania tunnats ut, började vi slappna av.

(Christianias inofficiella flagga.)

Uppiggad efter en koffeinkick och vilostund på mysiga Royal Copenhagen café, vid Ströget.

Snabbt trött igen och lite less, men ändå knatandes längs med Ströget. Det finns faktiskt några affärer som vi inte har i Sverige.

Nöjd att äntligen få pimpla lite Grön Tuborg på rökiga Her er ro pub, inte så långt från Wagamama. Cirkeln var sluten. Till och med på toaletten fanns en askkopp i väggen. Det var länge sen man såg en sån. Det här var enda stället utan en enda svensk.

Sen var det dags att åka ut till Kastrup, shoppa bl.a L'Occitanes jättebra handkräm på Tax-free och flyga hem med Norwegian.

En bra dag!

Halloween-snuvad

Har sett fram emot alla goda rätter jag skulle göra på pumpa, men när jag i dag skulle införskaffa en så finns det inte en pumpajävel att få tag i.

Besvikelse...!

Kanske har det funnits hela veckan att köpa i affärerna, men förra veckan fanns det då inte heller. Jag funderade till och med på att sno med mig en tillgänglig pumpadekoration på väg hem från pumpajakten, men inte heller en sån fanns i sikte i mina nejder.

Hmph...

Det får väl bli godis till middag.